Hårda tag

Pust och puh, då har man överlevt fyra dagars intensivt carport-byggande. Start runt 8.30 på morgonen och slut vid 19-20 på kvällen. Gissa om det känns i kroppen… Jag har spikat för brinnande livet och fått snygg t-shirtbränna, Karl-Alfred-artad underarm på hammararmen, kombinerat med rivsår och blåmärken efter plankbärande. Det är det senaste heta, har jag hört.

Jag har dessutom haft två nära döden-upplevelser. Den första var när vi på torsdagkvällen drabbades av åskväder samtidigt som vi var tvungna att få upp det sista på den högsta delen av bygget. Så medan jag stod där och höll i en metallstege som sambon satt högst upp på tänkte jag tanken ”jaha, då blir vårt barn av med båda sina föräldrar i ett svep, snyggt jobbat, Helena”. Jag är liksom lite åskrädd. Den andra var när jag skulle ta mig ner från taket där vi lagt pannor och fick krypa baklänges mot stegen för att sedan kliva över stegkanten för att komma ner. Jag är liksom lite höjdrädd också.

Men nu står den där i alla fall, till ungefär 80-90 % klar. Själv hoppas jag på att kunna få ihop ett inlägg med lite substans under dagen, för nu har det varit för mycket blaj här.