Tillbaka i vardagen

Det är väl inget som varar för evigt, inte ens semestern, så nu är det tillbaka till vardagen igen. Jag har jobbat den här veckan medan sambon och tigern har varit lediga. I just det läget är det onekligen en nackdel att ha kontoret hemma, eftersom det blir väldigt mycket svårare att koncentrera sig på det man ska göra när man hör vad de andra i huset pysslar med. De har visserligen varit på några utflykter, men ändå. Dessutom tog det bara några timmar i måndags innan jag var fullbokad en och en halv vecka framåt, vilket såklart är positivt, även om det hade varit skönt med lite mjukstart efter semester, som ju hade gett lite utrymme att umgås med övriga familjen.

Fast galnast av allt är nog att tigern börjar förskoleklass nästa vecka. Vi mjukstartar med inskolning på fritids måndag och tisdag innan det är upprop på onsdag. Jag kan inte fatta att vi redan har ett skolbarn. Hon har sett fram emot det och är väldigt taggad, så när vi pratar om att skolan börjar nästa vecka utropar hon ett ”Yes!” och ser väldigt glad ut. Jag hoppas bara att hon ska få fortsätta att ha den positiva inställningen till skolan och att hon inte ska bli besviken, utan att det funkar bra med lärare och kamrater.

Själv blir jag lätt tårögd av tanken på att vår lilla skrutt nu börjar skolan. Inte för att hon är så liten längre… Jag har också fått lite lätt panik när jag insett att vi inte har en aning om vad ett barn som börjar skolan behöver egentligen. Ryggsäck har vi i alla fall köpt och ett pennskrin med lite pennor, så ska vi handla lite nya kläder i helgen, typ gympakläder och regnkläder, men det är så långt vi har kunnat lista ut. Man skulle kunna argumentera för att vi får ta det som det kommer med vad hon behöver, men den inställningen är inte riktigt min grej, om man säger så (hej, kontrollbehov!).

Även om semestern är slut finns det ändå saker att se fram emot, som att det nästa vecka är dags för årets Stockholm fotomaraton. Det ska bli så sjukt kul! Förra året var verkligen en av de roligaste grejer jag har gjort (den som vill läsa om det kan gå in här och här), samtidigt som det var enormt utmanande och utmattande. En fördel i år är att jag har bättre koll på vad det handlar om och vad man kan förvänta sig, så jag är inte alls lika nervös. Förra året hade jag svårt att sova flera veckor i förväg, men nu känns det mycket lugnare. Det räcker med att vara nervös ett par dagar innan. Jag behöver heller inte fundera och stressa upp mig lika mycket över vad jag behöver, utan jag har koll på vad jag använde respektive saknade förra året, så det är bara att anpassa packningen efter det. Det lär väl komma en rapport här efter nästa helg. Ni kan väl hålla tummarna lite för mig!

Annonser

Om Helena

Jag bor i en liten stad i Mellansverige med min sambo och vår lilla tiger, född 2010. Jag skriver om funderingar om livet, medveten barnuppfostran, feminism och antirasism, och ibland blir det en del bakning också.
Det här inlägget postades i Livet och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s