Jag tänker inte önska att mitt barn ”blir lesbiskt”

För några dagar sedan skrev Lady Dahmer ett inlägg där hon sa att hon hoppades att hennes dotter skulle bli lesbisk, därför att heterosexuella relationer är skadliga för kvinnor. Jag förstår tanken och håller med om att det är svårt att leva jämställt i en heterorelation och att detta är till kvinnans nackdel. Dessutom är risken att kvinnor utsätts för våld i heterosexuella relationer oroväckande stor.

Det finns dock vissa saker som skaver i mig när jag läser det här. Till att börja med är inte lesbisk något man ”blir”, det är något man är. I det här sammanhanget tänker jag även på Fanny/Arsinoe som det senaste året har skrivit om att hon har ”blivit lesbisk” under denna tid. Jag tycker att det finns något problematiskt i att uttrycka sig på det sättet, eftersom det på många sätt spelar homofober i händerna, då dessa i många fall anser att homosexualitet är ett val. Om hon hade kallat det att ”leva ut sin lesbiska sida” hade varit en annan sak i mina ögon. (Och är det inte lite intressant att det är antingen eller? Varför inte kalla det att vara bisexuell?) Läser man allt Fanny har skrivit om detta förstår man visserligen tanken bakom, men jag har ändå svårt att smälta uttrycket ”bli lesbisk”.

Vad gäller Lady Dahmers inlägg om dottern anser jag dock att hon missar en väldigt viktig faktor, nämligen det förtryck som homosexuella lever under, och som gör att lesbiska inte bara lever under patriarkatets förtryck, utan även heteronormens förtryck. Detta fick LD också en hel del kritik för och det ledde även till att hon ändrade delar av sin text. Homo sapiens sapiens har skrivit två mycket bra inlägg som bemöter detta och jag rekommenderar verkligen dessa, de finns här och här och säger ungefär allt man kan säga i det här sammanhanget, både vad gäller LD:s uttalanden och Fannys.

Jag har ju själv en dotter (såvitt jag vet) och jag hoppas att hon i framtiden kommer känna sig fri att älska vem hon vill. När vi pratar med henne om att hon kanske kommer träffa någon i framtiden som hon blir kär i utgår vi aldrig ifrån att denne någon kommer att vara vare sig det ena eller det andra, utan säger t ex ”om du träffar en kille eller tjej som du blir kär i” (det har främst kommit upp när vi pratat om att få barn) för att visa att ingetdera är självklart. Trots detta känner jag en viss rädsla för att det kommer att visa sig att hon inte är heterosexuell. Inte för att jag på något vis skulle älska henne mindre eller tycka att det var något fel, utan för att jag är rädd för det förtryck och de fördomar hon i så fall skulle möta.

Det gör ont i mig när jag tänker att det skulle kunna göra att hon inte känner sig fri att uttrycka sin kärlek, inte vågar hålla den hon älskar i handen, inte vågar berätta för vänner eller kollegor att hon har en flickvän. Hur folk skulle kunna göra hennes kärlek till något som är fel. Hur hon skulle kunna känna sig fel. Jag önskar så enormt mycket att det inte vore så här, att alla skulle kunna känna sig fria att älska vem de vill och vara vem de vill, men det är med sorg i hjärtat jag kan konstatera att vi inte är där än. Det är fortfarande så enormt mycket behagligare att leva inom normen, den som gör det får så otroligt mycket gratis. Därför tänker jag varken önska att min dotter är lesbisk eller att hon inte är det, jag tänker bara önska av hela mitt hjärta att hon får vara lycklig, vem hon än väljer att vara det med.

Annonser

Om Helena

Jag bor i en liten stad i Mellansverige med min sambo och vår lilla tiger, född 2010. Jag skriver om funderingar om livet, medveten barnuppfostran, feminism och antirasism, och ibland blir det en del bakning också.
Det här inlägget postades i Föräldraliv, Feminism och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Jag tänker inte önska att mitt barn ”blir lesbiskt”

  1. oxhen skriver:

    Fint skrivet Helena, och jag håller verkligen med om detta.

  2. Åh, jag håller precis på att fila på ett inlägg på samma tema. Och ja, om jag skulle tvingas välja för min dotter hade jag hellre sett att hon var lesbisk. Faktiskt.

  3. lenaikista skriver:

    Mittiprick aallt du skriver! Tack även för länkarna.
    Absurd tanke att jag ens skulle VILJA påverka mina barns sexualitet. (Ser att LD ändrat rubriken nu…) Det enda jag hoppas hoppas hoppas för mina barn är att de ska känna att de får vara sig själva. I detta ofullkomliga samhälle.

    • Helena skriver:

      Tack! Jo, LD ändrade bl a rubriken efter den kritik hon fick bland kommentarerna. Jag tror väl egentligen inte heller att hon verkligen vill påverka sitt barns sexualitet, hur man nu skulle kunna göra det. Men precis som du hoppas jag verkligen att mitt barn kommer att känna att hon är fri att vara sig själv.

      • lenaikista skriver:

        Nä, jag tror väl inte heller – egentligen – att LD vill styra på det sättet. Men just därför blir jag så konfunderad av att man skriver så… Men det är nog bara jag 🙂

      • Helena skriver:

        Jag kan ju hålla med om att det helt klart finns bättre sätt att uttrycka sig på 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s