Lite semester

Det här är vad en av familjemedlemmarna ägnade sig åt igår:

20130725-204943.jpg
Gårdagen tillbringades alltså på Muminlandet i Åbo och det var en stor succé. Vi vuxna kände oss rätt nöjda efter halva dagen, men tigern var lycklig över att få vara där en hel dag. Och vår lilla skrutt, som annars är lite reserverad med sådana hon inte känner, gick kavat fram själv och räckte fram handen för att hälsa på muminfigurerna och ställde sig t o m med utsträckta armar och väntade så hon skulle få en kram. Så gulligt att man smäller av.

Båtresan var också en framgång. Första kvällen missade vi barndiscot, men när vi gick till vår hytt spelade ett band och när tigern såg det ville hon absolut dansa. Och som hon dansade! Överlycklig, minst sagt. Jag kan däremot konstatera hur illa jag tycket om att åka båt. Jag gillar det inte i vanliga fall, men när man dessutom har sitt barn med sig och börjar fundera på Estonia och hur man ska lösa en nödsituation är det i princip omöjligt att somna… Första natten sov jag därför ca 2 timmar. ”Fördelen” med det var förstås att jag sedan somnade som en stock natt två.

Självklart blev det lite shopping också, bara det allra nödvändigaste.

20130725-213053.jpg

Men alltså, det här med barn, kläder och folks antaganden om kön gör mig alltid lika fascinerad. Tigern har de här dagarna haft följande kombinationer: cerise tröja + jeans, blå klänning + röda tights samt grön tröja med glassmönster + blå byxor och alla dessa fick folk att anta att hon var en pojke. Jag misstänker att kepsen med Bilar-motiv gör sitt till. Det verkar som att i en värld där 90 % av flickorna går klädda i rosa (minst ett plagg i alla fall) blir alla barn som inte har rosa tagna för pojkar. Ett par små ekvationer:
Rosa = flicka
Inte rosa = pojke
Lite rosa + Bilar-keps = pojke
Det intressanta är att två personer fortsatte anta att det var en pojke trots att jag pratade om henne som ”hon”. Än bryr hon sig ju inte, men det kan inte hjälpas att man undrar hur det kommer bli i framtiden.

Nu mellanlandar vi lite hemma för att imorgon bära av mot Västkusten och svågern med familj (vettiga svågern med snäll fru), som det gått över ett år sedan vi träffade. På väg hem därifrån tar vi med oss svärmor som sedan är hos oss till på torsdag. Sedan behöver jag nog semester från semestern. Så bloggandet riskerar att bli lite blajigt, om det hinns med alls. Dessutom har jag en annan text att skriva till ett spännande projekt, men hur gärna jag än vill verkar det få lov att vänta några dagar till.

Annonser

Om Helena

Jag bor i en liten stad i Mellansverige med min sambo och vår lilla tiger, född 2010. Jag skriver om funderingar om livet, medveten barnuppfostran, feminism och antirasism, och ibland blir det en del bakning också.
Det här inlägget postades i Föräldraliv, Livet och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Lite semester

  1. MillanDeluxe skriver:

    Fast min erfarenhetr att ett par chockrosa skor på ett kortklippt, ”röjigt” barn tas för – med osäkra blickar och frågande min – ”Ehh, oj, vad vild hon är…” -ja, han har mycket spring i benen..

    Summa sumarum, barn är barn och i bland låter jag folk tro att Ossian är en tjej.

    Så du rekomenderar Åbo? Från vilken ålder? Vi planerar lite semester.. Och angående säkerhet ombord på båtar (färjor i synnerhet) Det finns otroligt strikta regler numer om hur säkerheten skall utföras och övas. Fråga i receptionen och be att information om deras säkerhetsrutiner, hur många gånger de övar (vanligtvis en storövning i veckan) Kanske kan t.om en överstyrman (som är säkerhetsansvarig) möta dig för att berätta, eller haffa nägon i personalen . ALLA är med på säkerhetsövningarna. ALLA har ett säkerhetsnummer som ger dem en plats i säkerhetssystemet och noggranna instruktioner över vad de ska göra, utrymning, samlingsplats, vilka livbåtar osv. På färjor är säkerheten generellt hög och både livvästar och livbåtar är överdimensionerade i antal. Kort sagt du kan sova tryggt på båtar (värre är det i vissa varuhus och sjukhus)

    Det finns även en utrymningskarta i varje hytt, repetera och öva själv med barnen från hytten till eran samlingsplats.

    • Helena skriver:

      Ja, folk blir väldigt förvirrade när de inte direkt kan könsbestämma barn, tänk vad mycket huvudbry de skulle spara sig om de bara lät barn vara just barn 🙂

      Vårt barn är ju tre och det kändes som en utmärkt ålder att börja vid. Gillar de Mumintrollen lär de garanterat ha kul, det är inte så stort men det finns ändå en hel del för barnen att roa sig med. Fast att det skulle behövas två dagar (som det står på deras hemsida) känns som något av en överdrift, vi tyckte en dag räckte utmärkt och jag hörde andra som kommenterade samma sak.

      Och vad gäller säkerheten på färjan vet jag ju rent logiskt att den är god, men när man ligger där tolv på natten och funderar på i vilken ordning man ska klä på sig själv och barnet, vilka kläder man ska ta och tycker motorn börjar låta konstigt hjälper det inte så mycket… Jag och stora vatten är inte så bra vänner, helt enkelt.

  2. Ja Adrian antas alltid vara flicka bara han har en rosa napp. Rosa är verkligen flickfärg nr 1 i folks värld. Men förstås, bilkeps kan ju bara bäras av pojkar… Adrians hår är ganska långt nu också, gör väl sitt till. Vi måste toppa det snart, men jag drar mig för’t…

    Mysigt med Mumin!! Min fru åkte finlandsbåt nyligen och köpte med sig t-shirt och simpuffar med Mumin hem 😀

  3. Hm. Skrev inte jag en kommentar här? Min treåring har övervägande tagits för flicka den här veckan, ovanligt nog. Grön tröja med glassmotiv + bruna shorts, grön/vit klänning med bokstäver + gröna mjukisbyxor och mångfärgat, randigt linne + röda shorts har alla lett till att barnet har bemötts med ”hon”. Intressant.

    • Helena skriver:

      Nä, jag har inte sett till någon kommentar från dig. Men intressant att ert barn tagits för en flicka trots så blandade färger. Som sagt, jag tror det är den röda bilkepsen som gör att folk inte kan tänka sig att det är något annat än en pojke. Den och det relativt korta håret.

  4. presens skriver:

    Håret har blivit lite längre, förstås, det kan vara det. Gul solhatt och gula sandaler känns inte heller så könsspecifikt.

    För övrigt blev jag lite sugen på Muminlandet. Måste införskaffa fler Muminböcker, bara.

    • Helena skriver:

      Jo, jag tror nog Muminlandet är roligare om de känner till figurerna lite. På vår förskola har de haft sagotema om Mumin i år så vi tyckte det passade perfekt 🙂

      • Den andra mamman skriver:

        Min syster med familj var ”och hälsade på Mumin” för någon vecka sedan. Helt underbart, om vi ska tro systerdottern (vars könstillhörighet för övrigt manifesteras i diverse rosa, lila, ljusgula nyanser). Skönt att det bästa hon vet är att klättra på smutsiga ställen med moster.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s