Hurra för oss!

Idag firar jag och min sambo åtta år tillsammans, det känns rätt ofattbart att det gått så lång tid, för det känns inte alls så. Vi träffades en Valborgsmässoafton i Uppsala, men innan vi träffades hade jag hört talas om honom, eftersom han var min systers sambos bästa kompis. När jag såg honom tyckte jag att han var det snyggaste och sexigaste jag sett, och när det sedan visade sig att han dessutom var rolig, snäll och smart var det kört. Det har väl egentligen aldrig funnits några tvivel om att det skulle vara vi.

Vi har sedan haft vår beskärda del av kriser, saker som vi råkat ut för och inte kunnat styra över, värst var nog barnlösheten. Kriserna har lite avlöst varandra, men nu känns det som att vi äntligen kunnat landa lite – vi har vårt underbara barn, vi bor i vårt fina hus och vi har det faktiskt rätt bra. Det enda som saknas nu är väl att vi ska gifta oss, vi har vetat sedan flera år tillbaka var vi vill göra det, men det har hittills inte blivit av. Men nu har vi snart klarat av de stora husprojekten och då är det dags att börja spara på allvar.

Jag kan knappt förstå att jag haft sådan tur och lyckats hitta någon som är så rätt för mig. Vi är ganska olika som personer, men våra grundläggande värderingar är lika och dessutom har vi otroligt roligt tillsammans. Nu hoppas jag att vi slipper fler kriser och bara kan få vara lyckliga tillsammans i vår lilla familj, för det har vi förtjänat.

Annonser

Om Helena

Jag bor i en liten stad i Mellansverige med min sambo och vår lilla tiger, född 2010. Jag skriver om funderingar om livet, medveten barnuppfostran, feminism och antirasism, och ibland blir det en del bakning också.
Det här inlägget postades i Livet. Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Hurra för oss!

  1. SannaM skriver:

    Härligt! Grattis 🙂 Först tänkte jag: Shiiit, åtta år! Men sedan insåg jag att kära nån, jag och min fru har ju varit ihop i fem år… inte så värst långt efter. Tiden går fort som bara den.

    • Helena skriver:

      Tack! 🙂 Ja, tiden går otroligt fort. Och jag tror fortfarande att jag är max 26, men jag har hört att sambon är 35 och att jag är äldre än honom, hur nu det går ihop. Konstigt det där…

  2. SannaM skriver:

    (ja, och alltså – allting är ju relativt. Åtta år är rätt lite när man tänker på alla som varit tillsammans i 38 år, men ur mitt eget lilla perspektiv. Jag som dessutom tror att jag är 23 fortfarande…)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s